Vilken jävla smäll...

Som en fet jävla käftsmäll, hård som tusan kom det jag sist av allt önska mej just nu!

Klockan ringde, oj oj oj jag kände mej inte 100, inte ens 25 om jag ska va ärlig... Upp kom jag titta mej i spegeln, va!? vem är du!? har vi setts förut!? Hjälp! vem var den hemska människa som jag mötte så tidigt på morgonen!? Detta möte gjorde inte början på min dag bättre måste jag lova!
Ut kom jag, närma mej bilen å såg till min fasa att det var is på rutan, men va!? var det inte vår igår? såååå trött jag är på att skrapa den förbaskade bilrutan som jag dess utom inte når upp till! Vem var det som bestämde att den här människa hon får fan inte bli längre än 153 cm lång, vadå lång, varför säger man så! Fram med pallen och en lång is-skrapa, nä du trodde väll inte att jag hade en pall i bilen!? Nä stå på tå och ligga över motorhuven det är vad som gäller!
All is borta, nu känner jag tusan att jag har gjort mitt idag, haha nä du mej lurar du inte så lätt, iväg med hunden till pappa, när jag väl hade flåsat mej upp för stentrapporna släppt in hunden ja då var det bara att ta sej ner igen!

Väl framme vid jobbet, var jag tvungen att sitta å andas en stund i bilen innan jag kunde kliva ur, det kändes som höjden av lathet, att bli andfådd av att köra bil... (okej så illa var det nog inte, men nästan). Nästan hela dagen har jag gått som i nån slags dimma, man hittar liksom aldrig rätt, tur att man har bra arbetskompisar som kan leda en ibland! Jag tänkte eftersom dagen inte var jobbig som den var så va det nog bäst att göra den ännu lite jobbigare så jag satte igång och bakade! En sockerkaka med fyllning... Men det vart lyckat, det kan kanske vara det bästa som finns (inom jobbet) att se någon lysa upp och bli så glad för något så litet som en sockerkaksbit, alldeles ljummen underbar konditoribit! Då orkade jag jobba en stund till, sen kom nästa med sin dotter och tackade jätte mycket för den jätte goda kakan, hon sa att hennes pappa inte gilla sånt egentligen, men den hade gått ner fortare än kvickt! Och massa mer finna grejer fick jag höra, så då orkade jag jobba tills min dag var slut =)

Det var knappt så jag orkade köra bilen hem och ännu mindre orkade jag gå upp för trapporna för att hämta Luna, men det måste ju göras, vem ska annars göra det!? Men hos pappa fick jag lite färdkost kan man säga, men jag åt upp det innan jag orkade mig vidare, väl nere i bilen kom jag på att jag måste förbi affären om jag inte vill svälta! det var ett svårt beslut men jag tog mej i kragen och åkte förbi lillaICA, jag orkade knappt bära påsarna ut, tur att man är så kort så man kan släpa dom efter sig ;)

Sen äntligen, satte på en film till barna sen gick jag raka vägen in å la mej bredvid Malin i sängen och kolla på 101 sätt att åka ur en game show, trodde inte att jag skulle orka skratta, men tusan det går inte att hålla sig, jag trodde att det roligaste man kunde se på är när folk slår sig men det är fan mycket roligare att se när folk är så rädda att dom nästan skiter på sig! hahahaha vi garvade ihjäl oss, efter det blev jag ännu tröttare så nu är det sängläge hela kvällen för mej!

Tack till mina jobbarkompisar som är underbart snälla!