Det är som det är och det blir som det blir!

Snabbt och enkelt var man bekymmers fri och accepterande! Ja om man tänker som så... Ett exempel: Telefonen ringer när du är på semester, ditt hus har brunnit ner! Hörs ifrån andra änden av telefonen, Du svarar: det var som fan, men det är som det är och det blir som det blir! sen va det inget mer med det, en kort liten tanke slängde du på det ner brända huset sen var bekymret borta! Jösses så skönt det skulle vara att leva så, men så är det ju inte riktigt...

Idag prata jag med min snygging när jag var på väg hem till Malin, vi bestämde att jag skulle stanna hemma idag, eftersom jag fortfarande är sjuk. Sen tog jag mej in genom dörren hemma hos Malin och vips så hade jag ångrat att jag sa att jag skulle stanna hemma, då helt plötsligt kändes det som en super dålig idé! varför skulle jag göra det när jag lika gärna kunde vara sjuk hemma hos han! Men jag hade ju redan hunnit lovat att jag imorgon skulle komma ner tidigt till Malin och hjälpa henne med barnen till dagis... Jag värmde mej lite vatten med honung i och försökte lugna ner tankeverksamheten som gick på högvarv, en minut senare satt jag och tänkte, hummm.... undra om jag ska ta mej in till Hallsberg och möta han vid tåget så jag får träffa han en timma alla fall innan han ska med det andra tåget hem, Ja jag gör det! Nej jag mår ju så dåligt! Jo men jag gör det! Näää skärp dej, du kommer ju få träffa han imorron och ska du släpa dej iväg och hämta bilen när du blir yr av att gå inte ens 50 meter till Malin!? Okej jag får väll skita i det då, även om jag gör det i protest!
Efter en stund tog jag mej hem och la mej på sängen istället! klockan tickar.... tick tack tick tack... Han är i Hallsberg! Men åk då! Nä nu är jag ännu tröttare när jag gick upp för trapporna! Men skit i det! Tankarna far runt, jag blev yr och tydligen trött av tankekonflikterna, för sen vaknade jag! Fan! Nu missa jag ju att åka och nu ångrar jag mej att jag inte gjorde det!
Det är innan allt det här händer som man bara skulle kunna tänka; det är som det är och det blir som det blir! Han kommer ju ändå imorron. Tänk vad mycket energi man skulle spara till annat! Eller skulle man då strunta i allt? Det är frågan!